Förbjudet
Ägaren skrattar sällan, bestämmer över andra, trampar på och vill inte förändras - så synd!
Min farbror en slug jävel
Idag ringde han och la över ansvaret på min farsa till mig. Känns aktuellt att ta hand om farsan som aldrig fanns eller har funnits för oss. Han ska in på operation och lägger som vanligt av luren så att man ska åka sex mil för att finna att han inte är hemma (oftast). Ta med lite vatten och mat. Men eftersom han har en god man är det väl ändå hans uppgift att kolla att saker står rätt till. Jag har andra släktingar att rå om, till exempel farsans sladdotter.
Bitter, njaä, men jag känner mig klar med den sidan av familjen helt enkelt.
Mobbning i TV - tydligen helt ok!
Förstår inte att Patrik Sjöberg känns så retsam för så många. Inte ett ord han säger är ju särskilt allvarligt och inte gör han någon illa som inte är öppen för att reta sig på andra.
Och vidare är den där skridskokillen som åkte ur Mästarnas Mästare sist väl värd en färd ut, sur och grinig och bitter, gå hem och slicka såren. Han menar inte allvar varför göra sig öppen för att reta sig på allmänt trams och retsamt sinne. Det är ju inte illa riktigt åt något håll. Jag har inte hört Patrik Sjöberg snacka skit om andra, men skridskoponken (vad hette han nu då?) han gnällde och gnydde.
Väl värd en tur utför
Hur får man mobba andra i TV. Hade vi hållit på sådär som Rickard Olsson i varje program gör varje vecka hade vi blivit anmälda. Vad är hyggligt med att berätta hur lustig man ser ut när man svarar eller hur pompom man är om man inte kan det ena eller det andra?
Mobbar varje vecka i TV
Och de sexuella genustrakasserierna som Almenäs sysslar med i direktsändning - är det bara för att humorn inte är göteborgsk som jag inte fattar vad det är som är roligt?!
Sexkommenterar varje vecka
Allt från hon som ännu inte ropar hej men kanske kanske snart är perioden för den här gången över, jag tror det...
Längst ner på människoskalan finns...
De som pratar mest har inte alltid mest att säga skrev jag på facebook sedan åkte vi hem till sambos bror och blev avbrutna, kämpade för att få sagt det vi tänkt, men vi lyssnade i alla fall på varandra.
I skolan har vi elever som pratar före de tänker eller har ett behov av att säga ALLT de tycker och tänker.
Vart kommer den taskiga människosynen ifrån funderar jag på titt som tätt?
"Hon får väl skylla sig själv om hon inte fattar, då blir hon ju ändå bara Mc Donaldsstädare..." Var detta yrket som låg längst ner på rangordningsskalan och behövs inte alla jobb?
"Vadå, sjunger han i bandet - då kan de ju bara sjunga sånger på svenska!" och så syftade den ödmjuka eleven vidare på hur illa det går för hans klasskamrat på engelskan.
Jag blir mörkrädd.
Samma elev hade kollegan sett tillsammans med sin far på en basketmatch.
"Buuuuuuuuu" (för andra laget) hör kollegan och grannen till familjen att sonen sitter och skriker utan att pappa reagerar. När hon kommenterade "Nä men oj hur sitter du och ropar?" svarade pappa men så gör ju alla nuförtiden. Oh herregud vad hjälper det att jag står där i skolan och lär de folkvett och schysst idrottsuppträdande med just sådana saker om det sanktioneras på hemmaplan.
Men som tur är finns det elever som säger ifrån och regarerar och dessa elever är jag imponerad och stolt över, som vågar säga ifrån mot elever som tagit sig en dålig-förebild-roll och förtrycker andra för vi vuxna finns ju inte alltid där tyvärr.
Hur hitta livsgnistan mitt i värkperioden?
Kanske dags att bränna programmet till ikväll.
Alla är välkomna på dubbelpass ikväll mellan kl. 18-20 i Lindome.
6 ledare med eller utan tomteluva.
Och jag som inte får träna ikväll innan sista konditionstestet på Institutet, fastande och därmed som gjort för huvudvärk igen.
Sysslar med att ha huvudvärk varje dag och då tappar jag modet. Fasen vad imponerad jag är över alla med kronisk värk som lyckas hålla ett gott humör och livsgnista uppe. Hur gör ni? Nu med 2 veckors huvudvärk kräks jag snart på livet och vips är all glädje framme så fort värken avlägsnar sig.
Fönbekymmer och besvikelser
Jag sa att jag kom direkt från jobbet till festen igår och hennes nallebjörnsnälla sambo frågade om det vart lite mycket just nu. Jag instämde och erkände. - Ja men mycket har vi ju alla nu, fräste hon.
Det är i mina ögon ett misslyckande att jag jobbar skitna 65 h när jag får betalt för 40 h men minst ska göra 45 h. -Och ni lärare har ju så långa lov fortsatte hon!
Som vi har jobbat in varje vecka under hela året ja... Jag lade ner diskussionen och kände mig genast på festhumör.
Hon kan skatta sig lycklig över att hennes fina snälla ödmjuka nya sambo har just dessa egenskaper.
En gång i tiden headhuntade jag henne till föreningen, hon var kanon tills hon började tänka mest på sig själv. Då kunde hon med kort varsel ställa in sina pass och en lojal medarbetare fick hoppa in, hon bröt sina löften och slutade plötsligt i föreningen innan vi fått ersättare och på hennes plats var jag åter tvungen att rycka in i något år med extra pass.
Känner mig sådär upplagd för att träffa henne och min andra mycket spontana väninna, vänner som avbryter, inte låter dig prata klart eller bli insläppt - är de riktiga vänner.
Idag träffade jag min gamla musikmajje på gymmet, som idag åter är lärare men hoppat från musiker till lärare tillbaka och vi hade den där givande diskussionen om hur läraryrket spårat ut de senaste åren sedan kommunaliseringen.. Sedan fortsatte vi i varsin maskin. Långt uppehåll på gymmet gjorde att jag knappt kunde hålla uppe fönen när jag duschat och bastat efteråt.
En sur jävla Seger
Vad var det jag sa?
ÖIS i landslaget, en Allbäck som assisterande kapten till allas vår Hamrén. Två najs herrar minsann.
Men vad var det med Seger? Hade hon ätit surkålssoppa? Verkar vara en dryg jäkel utan alltför mycket humor. Borde hon inte vara ganska happy med tre bollar på en kväll, asch kör upp dem någonstans vet´ja.
Jag gillar fotbollsgalor speciellt när stjärnorna behagar dyka upp och vara där då de ska firas.
Jag gillar inte Kent, låter de inte likadant hela tiden?
Jag gillar när jag är frisk så imorgon är jag det.
Puss och kram
från en golfänka
Asgammal skåpmat - nej tack
Slösa inte med min lilla fritid och sätt rätt man på rätt plats. Rätt kompetens och effektivitet känns tämligen viktigt idag.
Fick avboka min privata bokning och lyckades inte få ny tid förrän om 3 månader. Jobbet går först - såklart.
Ska nu snart sätta på mig armbandet igen och börja om med utmaningen, det åkte av igår på kvällen. Nu ska jag inte göra mer skoljobb på hela helgen, har precis rättat klart de 30 matematikproven. Nu är tiden min!
Du får ingen BMW om du betalar för en folka...
Idag gick jag hem lipandes på knäna.
Laddar om bryter ihop under helgen och kommer igen senare.
Tur att de härliga ungarna finns och ännu större att sambon finns kvar och peppar, stöttar och orkar med ett ursketet avokadomos som man avslutar veckan som.
GP´s skiterbjudande
Plötsligt hade GP Läsvärdet ett erbjudande och jag surfade in och insåg att den lilla räknaren skulle bli hela 12 kr billigare än i affären med den STORA frakten på 69 kr. Det är bäst att skynda sig så att den inte tar slut...
Konstnärer är konstiga
Och se vad vi fått stå ut med att se hela jävla sommaren och folk som spikar och bankar, sprayar och gör det hela ännu fulare, ibland är det sjuka människor där inne som minglar och lyssnar på entonig "musik". Det hade varit trevligt med en städad vy utanför sitt fönster. Grannfejden, vi kan vara med nästa omgång.
Snart är fulutställningen klar såg jag på Röhsskas hemsida. Grattis, till oss som slipper se skiten varje dag i september!
Mellanmjölksliv
Efter första veckan på jobbet är minst hälften av alla eftermiddagar och kvällar fram till jul redan bokade - av jobbet, vilket grämer mig mycket. Jobbet går först sa rektor när de ett antal veckor försenade lämnade ut ett extra kalendarium, då flera av oss hade bokat in lite fritid på våra egna eftermiddagar. Jag hade kunnat komma ännu senare så den nyblivna farsan. Undrar vad frugan och bebisen säger om att jobbet alltid går först? Var tillgänglig jämt, var alltid redo, det går sisådär att fylla sina dagar med fri-tid och att hinna få återhämtning.
Men skit i det, ska bara finna mig i att jag kan fortsätta som innan att jobba över och vara glad för att jag har 11 år bakom så att jag får vara kvar.
Så gnällslut för idag!